« Tvillingmamma
När livet ger en dubbel gåva
När det är dags
Jag kom att tänka på döden häromdagen. Vi nåddes av budet att en gammal släkting till mig gick bort. Jag lärde aldrig känna henne. Hon var min pappas faster, en släkting som man träffade på släktkalas men som jag inte hade någon personlig relation till. Pappa ringde mig och berättade att hon hade gått bort och han önskade att jag, om jag bara orkade och hann, skulle vara med på begravningen. För pappas skulle kan jag tänka mig det. Han behöver mitt stöd. Men det jag kom att tänka på var en händelse när jag var ännu yngre än vad jag är nu.
Skrev mitt testamente när jag var 23
Jo, det är några år sedan nu, men jag fick en utlandspostering, som militär. Jag fick bra betalt och jag hade precis gjort min militärtjänst, när jag blev tilflrågad om att ingå i en trupp utomlands. Jag säger inte var. Det hör inte hit. Den annorlunda uppgiften jag fick innan jag skulle åka iväg, var att skriva mitt testamente. Det var jättesvårt. Dels ägde jag inte särskilt mycket, men det svåra var att tänka igenom en sådan situation, att jag skulle vara död. Vad ville jag testamentera bort? Och till vem? Hur ville jag ha min begravning?
Bra att vara förberedd
När man är 23 tänker man inte att man ska dö. Men jag gjorde som jag blivit tillsagd. Jag skrev mitt testamente och så låste de in det i ett bombsäkert fack. Jag åkte på min utlandspostering och kom hem väl behållen. Jag kom att tänka på det när min pappa ringde om begravningen av hans faster – att det är bra att vara förberedd innan det är dags. Det finns en fin begravningsentreprenör som håller begravningar i Stockholm. Om du vill vara väl förberedd, fastän du är ung, kan du skriva ett testamente och be dem förvara det på ett säkert ställe, eller om du har en advokat kan du be hen förvara det åt dig. Eller så har du det hemma, men på ett säkert ställe, som dina anhöriga kan hitta, efter att det blivit dags för dig.