Egentid, vilket laddat ord va? Särskilt om man är mamma... Det finns inget man längtar så desperat efter som just egentid när man har små barn och jag tror inte att det spelar någon roll om man är tvillingmamma eller mamma till ett, två eller fem barn. BArn, oavsett hur många de är, kräver ens fulla uppmärksamhet och det dränerar en på energi på ett sätt som saknar motstycke. Man älskar sina barn gränslöst mycket och gör allt för dem, men jag tror att om man kväver behovet av egentid - oavsett vad man väljer att fylla den med - så blir man i det långa loppet en mycket sämre mamma. Tålamodet tryter och lusten och engegamanget sinar. Det är sorgligt men sant. Få kvinnor är helt tillfredsställda med att bara vara med sina barn non-stop.
Det blir lättare i takt med att barnen blir äldre, helt klart, och en liten vinst som tvillingmamma är ju att ens barn alltid har en lekkamrat, vilket nog på sikt gör det lite enklare även om de första åren kanske är mer krävande. Allt har nog sina för- och nackdelar.
Egentid kan vara vad som helst:
Det kan vara vad som helst som låter en göra något utan att höra, se eller behöva tillfredsställa sina barns behov. Ofta är man en mycket gladare, piggare och mer engagerad efter bara någon timmes egentid. SÅ VIKTIGT!